JAG start > Riksföreningen JAG > Påverkansarbete

Påverkansarbete

Riksföreningen JAGs påverkansarbete är inriktat på att stärka rätten till personlig assistans för personer med nedsatt autonomi. Vi kämpar mot all IQ-diskriminering och utestängning av personer med intellektuella funktionsnedsättningar

Genom att vi som är medlemmar i Riksföreningen JAG på olika sätt beskriver hur det är att leva med stora funktionsnedsättningar och personlig assistans hjälper vi politikerna att fatta kloka beslut. Det har vi gjort sedan 1992.

Kärnfrågor

  • Rätt till en god man som jag kan kommunicera med
  • Rätt att inte bli utsatt för IQ-diskriminering
  • Rätt till personlig assistans

När som helst kan vem som helst bli en av oss.  Den personliga assistansen är ett skyddsnät för alla.

Stärkt rätt till personlig assistans

Den 1 januari 2023 trädde flera efterlängtade lagändringar inom LSS i kraft som ett resultat av utredningen Stärkt rätt till assistans där JAG var delaktig som expert.

  • Ny schablon för beräkning av föräldraavdrag vid assistans till barn
  • Förebyggande stöd för att hindra att man skadar sig själv, andra eller egendom om man är i behov av det. Det här är ett nytt grundläggande behov i LSS.
  • Kvalificerat, motiverande och vägledande stöd ska nu räknas in i de grundläggande behoven.
  • Medicinska skäl, löpande stöd för ett medicinskt tillstånd som t ex allvarlig epilepsi.

Tyvärr gör Försäkringskassan och kommuner mycket snäva tolkningar av lagändringarna och intentionen med lagändringarna har inte uppfyllts. 

Men det finns ingen anledning att tveka inför att göra en ansökan. I filmerna nedan tittar vi närmre på hur lagändringarna för stärkt assistans fungerar och vilket stöd som finns att få vid en ansökan.

Advokat Jessica Gustavsson om tillämpningen av föräldraavdraget
Försäkringskassan och kommunerna kritiseras av både politiker och funktionsrättsorganisationer för att göra dubbla avdrag för föräldraskapet. Advokaten Jessica Gustavsson har lång erfarenhet av att företräda assistansanvändare och hon har följt hur tillämpningen av LSS-lagstiftningen förändrats de senaste femton åren.

I nya lagen står att föräldraskapet ska beaktas genom det schabloniserade föräldraavdraget och att avdraget ska göras från barnets grundläggande och övriga behov. Problemet med de dubbla avdragen beror enligt Jessica Gustavsson på att grundläggande behov har fått en delvis annan betydelse beroende på att praxis, alltså domstolarnas tolkning av lagen, har ändrats.

Numera är de grundläggande behoven striktare sammankopplade med funktionsnedsättningen.

– Den del av behoven som är sammankopplade med barnets ålder uppfattas inte längre vara en del av de grundläggande behoven enligt dagens praxis, säger Jessica Gustavsson i intervjun nedan. Hon intervjuades av journalisten Bo Öhlén den 30 november 2023.
Christofer Bergenblock (C) om att justera föräldraavdraget
Christofer Bergenblock är centerpartistisk riksdagsledamot. Han sitter i partistyrelsen och är partiets talesperson i funktionsrättsfrågor.

Som ledamot i socialutskottet har han god inblick i turerna som ledde fram till reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Christofer Bergenblock menar att Försäkringskassan missförstått intentionerna som ligger till grund för lagen Stärkt rätt till personlig assistans.

Se intervjun med Christofer Bergenblock, den spelades in 14 december 2023, journalisten Bo Öhlén intervjuade.
Ulrika Westerlund (MP) om att justera föräldraavdraget
Ulrika Westerlund är Miljöpartiets talesperson när det gäller funktionsrättsfrågor. Hon har tagit initiativet till riksdagens funktionsnätverk där ledamöter från alla partier ingår.

Trots att representanter för hela oppositionen och Sverigedemokraterna stöder att föräldraavdraget ska nollställas eller minimeras är det osäkert om en snabb förändring kan komma till stånd eftersom det parlamentariska läget är oklart.

Se intervjun Ulrika Westerlund, den spelades in 20 december 2023, journalisten Bo Öhlén intervjuade.
Stärkt assistans – kvalificerat, motiverande och vägledande stöd ska nu ingå i alla, praktiska grundläggande behov som ska uppfyllas i en assistansansökan. Som att äta, klä av- och på sig och sköta sin hygien.
 
Det nya stödet ska ge fler personer som har fysiska förutsättningar att klara sina grundläggande behov men som ändå inte gör det, rätt till assistans. Det kan till exempel vara så att en behöver motiverande stöd för att komma i gång med en aktivitet, veta när saker ska göras och i vilken ordning.
Stärkt assistans – Medicinska skäl. Med hjälp av det nya grundläggande behovet medicinska skäl ska en kunna få kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik. Det handlar om allvarlig risk för liv och hälsa. Till exempel svår epilepsi eller andra medicinska tillstånd som kräver ständig närvaro av en annan person.
Stärkt assistans – Förebyggande stöd är ett kontinuerligt stöd för att en person med utagerande beteende inte fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Ju tidigare ett sådant stöd sätts in desto lättare är det att få metoder och kommunikation på plats för att minska sådana beteenden.
 
JAGs juridiska rådgivare berättar vilket stöd som finns att få vid en ansökan och vad du behöver tänka på när du ansöker om personlig assistans.
Ella Forsström är ett av kanske tusentals barn som i dag sätter sitt hopp till den reformerade LSS-lagstiftningen
”Stärkt rätt till personlig assistans” som började gälla från årsskiftet. Lagändringen förväntades leda till att
ca 900 fler barn får rätt till personlig assistans.
Journalisten Bo Öhlén intervjuar utredaren Fredrik Malmberg som förklarar den föreslagna lagändringen
i samband med att utredningen Stärkt rätt till personlig assistans överlämnades till regeringen den 27 maj 2021.
Se reportaget om Gabriel Holm och hans familj om hur LSS tillämpas idag.
Personlig assistans i daglig verksamhet borde vara en självklarhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.